Ulf Kristersson talar ut till publiken, som till stora delar har palestinasjalar på sig, i stora salen i Pustervik

Alla vill vara hela Sveriges statsminister, förutom Ulf Kristersson

Ulf Kristesson ville ingenting mer än att bli Statsminister. Det har synts hela tiden genom att ha gjort en 180-graderssväng i värderingsfrågor, skönmålat SD och på det ändå fått sitt parti att tappa väljare. Nu är han Statsminister, och väl inser han nu att han inte är älskad för det bland vanligt folk. Men att kalla svenskar för gaphalsar ger inte honom mer respekt.

För andra gången på kort tid så kritiserar Ulf Kristersson en andra grupp av människor för att de arbetar mot demokratin. Det första då Kristersson anföll miljörörelsen går att läsa om i mitt tidigare inlägg. Och trots att Dagens Nyheter då gjorde ett reportage och en intervju med utpekade för att visa hur fel regeringen hade i sin kritik mot vanligt folk verkar inte ha gått in i Ulfs huvud. Tvärt om så verkar han fortsätta på samma spår. En utfrågning ska ske, och det på hans villkor.

Det finns en sak som Kristersson skulle behöva göra i kritiska tider som dessa där svenska folket internt är splittrade: Nämligen att vara hela Sveriges statsminister samt lyssna och lära från olika grupper av människor. Att arrangera frågestunder som kallas för After Work enligt honom är inte helt fel, ifall du kan hantera situationen väl. Gustav från Greenpeace beskriver i sin Instagram-story att frågestundens regler bestod av att man fick ställa en väldigt kort och därmed risk för onyanserad fråga, medan Kristersson och Svantesson fick dra ut på sina svar hur mycket som helst. Följdfrågor fick inte ställas eftersom vakterna hotade med att föra ut frågeställaren. Den här AW:n låter plötsligt som ett planerat skådespel där Moderaterna verkar ha tänkt sig att vissa ska stå helt passiva med en öl i handen medan några diskreta medlemmar från Moderata ungdomsförbundet och partiet självt ska ställa snälla frågor. Så fungerar det aldrig. Att tro att det ska fungera för en statsminister är naivt.

Ulf Kristersson använder åter igen ordet terrorromantiker för att beskriva tisdagens grupp av människor. Att de som var på frågestunden inte respekterade demokratiska principer. Det är lätt att argumentera för den saken när man som kvällens huvudperson inte ens kan äga scenen. I frågan om Israel har rätt till folkmord efter hans ”felsägning” så vore den enklaste responsen att snabbt svara ”Nej”. Det gjorde han inte. För den delen: Flera frågor som ställdes under AW:n gavs inga direkta svar enligt åskådare som var på plats. Av att döma från de cirkulerade klippen och de röster som var på plats misstänker jag att Ulf drog slutsatsen väldigt tidigt att publiken var någonting annat än vad de egentligen var. Publiken bestod av människor som inte ville någonting annat än att det förtryck som Israel har drivit i decennier skulle upphöra.

Vi borde kunna konstatera, efter dessa två AW-utfrågningar, att Kristersson inte reser runt för att lära sig från folk. Sannolikheten är större att han kommer stå på en debatt och säga att de grupper som störde hans AW inte är svenskar. Precis som Jimmie Åkesson sa under slutdebatten år 2018 som fick Annie Lööf att ryta ifrån med orden ”Hur uttrycker du dig!?”. Men frågan är om Ulf Kristersson tänker fortsätta åka runt på öppna utfrågningar som han inte ens kan hantera. Frågan är om han ska fortsätta leka demokratins beskyddare genom att skriva om gaphalsar på Instagram. För Sveriges bästa så borde han sluta med det. Men vi borde inte vara förvånade om han fortsätter. Han får trots allt leva sin statsministerdröm.


Publicerat

i

av

Etiketter: