Vuxna fortsätter att använda barn och tonåringar som marionettdockor. ”De ska lära sig mer i skolan och få hårdare straff i tidigare åldrar, men att få rösta i val är de för okunniga för” är vanliga åsikter som äldre borde ha slutat med för länge sen. Men varför håller även vissa unga med för?
Jag kommer väl ihåg tonårstiden när jag skulle välja gymnasium. Även om jag visste att jag intresserade mig för datorer och IT redan då så var det inte självklart om man skulle gå ett natur- eller ett teknikprogram. För att göra saken något lättare så försökte jag lista ut hur jag skulle fördela mina 2500 gymnasiepoäng skulle fördelas kurs för kurs – Redan innan jag började gymnasiet. Och på grund av press från yttre håll så fick jag tips på friskolor också som jag spanade på. Där hamnade jag aldrig i slutändan. Men kontentan var att jag som 15-årig spenderade väldigt mycket tid på något som skulle påverka hela min framtid.
Med tanke på hur svenska skolsystemet är utformat just nu med exempelvis flyktig skolpeng samtidigt som skolornas resurser är minimala så ska alla veta om att dagens femtonåringar har det ännu svårare att välja gymnasieprogram och gymnasieskola. Detta tillsammans med att åldern för straffmyndighet även börjar vid femton års ålder, med ett klart motiv att barn vid den åldern kan förstå konsekvenserna av dåliga beslut.
Frågan är varför ödesvalen för barn och vuxenbehandlingen ska ta slut just där. En fråga som har varit debatterad i skymundan är ifall vi ska sänka rösträttsåldern. Motivet är av sama anledning som med skolval och straffmyndigheten. Även en demokratiutredning som presenterades år 2016 pekade på att demokratin kunde stärkas genom att tillåta människor från 16 års ålder att få rösta.
Att äldre människor som argumenterar mot det här förslaget genom att säga att ”de är mindre kunniga” är inte bara respektlöst utan i vissa fall också ett kast i glashus. Men det fokuset är irrelevant. Vad som är beklagligt är att ungdomarna själva tvekar på förslaget. I en intervju som SVT gjorde för ett par år sen så säger flera unga under arton år att de inte tror på att de själva är kapabla till att rösta i val och väljer därför aktivt att säga nej till sänkt rösträttsålder. Och det är så klart tråkigt att Sverigedemokraterna gick ut på TikTok och lovade sänkt bensinpris, vilket kan ha varit en betydande orsak till varför unga över arton år röstade högerut. Men unga är långt från ensamt skyldiga till enkel marknadsföring.
Att inte sänka rösträttsåldern innebär att vuxna ska fortsätta få diktera om att barnens gymnasiegång ska vara så strikt som det bara går. Och det innebär att vi ska fortsätta säga att människor är straffmyndiga från femton års ålder, om inte ännu tidigare. Varför lyssna på barnen ifall de själva inte kan rösta? Inte ens föräldrarna har barns rättigheter som en prioriterad fråga (och det gäller alla barn. Inte bara ens egna barn. Alla barn). Försök annars att lista ut varför flera politiker insisterar på att komma med pensionsreformer i större utsträckning än att höja studiebidragen.
Så om slutsatsen är att unga inte ska få möjlighet att rösta i val så får det väl bli så. Men då blir en särskild motfråga ännu mer relevant: Om det är rimligt att behandla alla mellan 15 och 17 år som faktiska vuxna genom skolval och straffmyndighet. Det selektiva påslag som läggs är både dubbelmoralisk och ett tecken på hur dåligt vi behandlar tonåringar. Detta förtjänar dem inte, och detta är inte heller något som man kan plåstra med ett ungdomsråd eller ett ungdomsfullmäktige. Om det här är anledningen till att den generella ungdomen står med mindre självförtroende än vad de förtjänar så är det ett tecken på dålig behandling från de äldre. Ge unga antingen mer rättigheter eller färre skyldigheter, och det nu, för det förtjänar dem.